Analys: Kristdemokraterna. Snällism och bygdegårdsdoft.
09.03.2014 10:09
Kristdemokraterna kan närmast beskrivas som snällare och mjukare variant av moderaterna. Dess humanistiska grundsyn är genomgående i partiets paradfrågor: familjepolitiken, kriminalitet bland unga och barn o ungdomsfrågor samt företagande och arbete. Partiet är uttalat moralistiskt, vilar på en kristen grundsyn och traditionellt konservativ världsbild. Alla har nog schablonbilden klar av en typiskt kristdemokratisk väljare: en medelålders vit man eller kvinna, troligen folkskollärare som ideellt driver söndagsskola och bevistar lyrik eller litterära studiecirklar på sin fritid. Troligtvis ingår också medlemskap och aktivitet i röda korset och/eller rädda barnen.
En nidbild? Tja besöker man partiets hemsida, www.kristdemokraterna.se, för övrigt en av de mest tilltalande och lättnavigerade, så framträder bilden av ett parti som lite försiktigt tassar fram vid sidan av moderaterna men som noga avhåller sig från att sticka ut eller ta strid i en enda stor politisk fråga! Kanske ligger här svaret på partiets svårigheter i opinionen. Mångkultur, rastaflätor, ungdomskultur, kontroversiella ställningstaganden lyser med sin frånvaro. Endast Sd kan i någon mån tävla med Kd i tillrättalagd bild av sin politiska image. Ett parti så gott och fromt samt politiskt korrekt att det inte på något sätt sticker ut gentemot väljarna. En enda stor politisk gäspning!
Visserligen öppnar nu Göran Hägglund för ett närmare samarbete med Nato men detta endast som ett erkännande av delaktigheten i den kollektiva katastrofala säkerhetspolitiska missbedömningen de senaste 20 åren som Kd glatt varit en del av. Sent skall syndaren vakna. Några kioskvältare politiskt kan man inte hitta under någon rubrik utan buisness as usual tycks vara sammanfattningen av partiets politik supervalåret 2014. Obegripligt! Partiet ligger konstant under 4% spärren i de flesta opinionsundersökningarna men partiets politik och ställningstaganden ligger fast orubbade. Tydligen är det väljarna som är felet, inte politiken eller framtoningen.
Märkligt i ett läge där ett värdekonservativt parti med human framtoning skulle kunna skörda framgångar bland traditionella konservativa väljare som ogillar moderaternas omvandling och förskjutning in mot mitten eller dess triangulering mot S. Partiet omöjliggör dock detta genom sin timida framställning och dess oförmåga att våga sticka ut i en enda kontroversiell eller tung politisk fråga ex försvarsfrågan, socialförsäkringar, de ökande sociala orättvisorna eller integration.
Partiets hållning som lojal undersåte till moderaterna blir troligtvis partiets fall. Finns en överhängande risk att partiet åker ur Sveriges riksdag i höstens val. Men Kd verkar invänta det politiska mirakel som kan vända på kuttingen. Min bedömning är att partiet får ett valresultat runt 3.7%. Varken det nyuppvaknade intresset för abort frågan i Eu-politiken eller behovet av en reformerad och förstärkt socialpolitik kan avhjälpa detta. Partiet lider ock så av bilden som ett parti främst för troende pingstvänner, dvs mer ett särintresse än politisk rörelse.
Nästa analys behandlar valets viktigast frågor.