Analys moderaterna - kejsarens nya kläder...
10.02.2014 19:30
Moderaterna, Sveriges arbetarparti, har haft en motig inledning på supervalåret 2014. Orden arbetslinje och skatte sänkning attraherar snart bara kräkreflexen hos en växande del av väljarkåren. Partiet har gått från en helgjutet för troende i statsmannaskap och ekonomisk hushållning till ett växande misstroende och stort behov att komma med något nytt som åter kan attrahera medelklassen och delar av arbetarklassen. Problemen slutar inte där utan dagens moderater har också en söndervittrande allians att bekymra sig om.
Väljarnas belöning för centerns och KD:s ståndaktiga lojalitet verkar bli en biljett ut ur Sveriges riksdag. Ett folkparti ur balans med en partiledare på god väg att bli driftgucko underlättar inte heller. Så vad göra? Förutom snyting på snyting i försvarsfrågan, social-försäkringar i sönderfall, krackelerad skola, tiggare och tältläger, arbetslöshets försäkring utan trygghet, sjukförsäkring som inte tar hänsyn till sjukdom, bedrägerier och konkurser bland friskolor och privata vårdbolag... var finns hoppet och ljuset för modsvultna moderater?
Kanske i det politiska landskapet, i bristen på trovärdiga alternativ och i alliansens sisu att alltid spurta bra på upploppet. Historiskt ligger moderaterna högt, trots tappet från 33%-nivån till under 25%, och faktiskt hyfsat stabilt i oppinionen trots den otacksamma rollen som regeringsparti under en av de värsta ekonomiska nedgångarna i modern tid.
Ett nyvaknat M intresse för landsbygdsfrågorna hotar främst centern, vänsterpartiets frammarsch oroar mest medelklassen som ser en socialdemokrati beroende av ett fundamentalistiskt mp och ett radikalt stärkt v som en icke angenäm anrättning för den kommande mandatperioden. Moderaternas chans ligger i ett förtydligande av det röd/gröna blockets samfällda politik, ett klargörande av dess konsekvens för energiförsörjning, skattehöjningar och väg bort från arbetslinjen. Partiet måste också lyfta fram positiva exempel på ökad valfrihet, nöjda brukare och inte minst fördelarna med ökat utbud som en följd av avregleringar och privata alternativ. Bilden av kyliga och känslokalla moderater måste justeras till medkännande konservatism, en makeover som heter duga.
Går man in på moderaternas hemsida, faktiskt en av de bättre och hyfsat lättnavigerad, slås man av frånvaron på personkult kring Fredrik Reinfeldt, kortfattade sammanfattningar om partiets politik i områdesindelade block, enkel men ganska sympatisk. Vänder sig helt klart mer till nya sympatisörer och potesiella väljare än redan frälsta. Något partiet är ganska ensamma om. Gå in på www.moderat.se.
Min bedömning är att moderaterna har god chans att lägga sig runt 28% som valresultat när krutröken skingrats på valnatten. Många väljare som idag uttrycker skepsis kommer när valdagen nalkas och alternativet på den röd/gröna sidan klarnat återvända till säker hamn. Moderaternas stora dilemma är att inte framstå som känslokalla och likgiltiga för dem som drabbas av sjukdom eller arbetslöshet. Ett batteri av förbättringar gällande socialför säkringarna inkl A-kassan är ett måste. En uppryckning i försvarspolitiken absolut nödvändig samt att som storebror i alliansen puscha småsyskonen över 4% spärren. Traditionella konservativa väljare måste också lockas tillbaka från bla Sd genom måtta med nymodigheter och lite mer selektivt nytänkande. Ett tvärstopp för allt flörtande med miljöpartiet är vidare en absolut förutsättning!
Alliansens styrka, fyrklövern, är också dess akilleshäl. Faller en faller alla. Ser också en möjlighet som många av dagens politiska kommentatorer nonschalerar: ett Sd runt 8% i valresultat och jag tror Jimmy Åkesson kan förvänta sig en sen nattmacka på rosenbad på valnatten. I alla fall om det är vad som krävs för ett bibehållet regerings innehav för alliansen. Säkrat parlamentariskt stöd hos Sd, utan regeringsposter, ett inte helt osannolikt scenario.
Fast det kommer du aldrig få höra Fredrik Reinfeldt säga före valnatten.
I nästa analys behandlas Sverigedemokraterna.