Kommunala hjälppoliser - landsbygdens möjlighet?
06.01.2014 12:44
Underbemanningen av poliser i aktiv tjänst utanför storstäderna tar sig absurda proportioner. I norra Sverige kan två poliser i en radiobil ha en geografisk yta stor som uppland, västmanland och sörmland som ansvarsområde en lördagnatt. Många små polisstationer är endast bemannade dagtid, i vissa fall endast en eller två veckodagar eller har ersatts med mobil polisstation någon dag i veckan, På många småorter är detta väl känt både av kriminella och av de boende vilket naturligtvis skapar oro och en misstro mot polisens förmåga att skydda och hjälpa. Trots en utbyggnad av polisutbildningen så är fortfarande inte numerären eller snarare den geografiska fördelningen av tillgänglig polispersonal i yttre tjänst tillräcklig. Så vad göra? Hur kan vi öka tryggheten och möjlig heten att beivra brott på landsbygden och i den rena glesbygden?
Ett tänkbart alternativ vore att införa kommunala hjälppoliser på små orter. Jämför med frivilligbrandmän, ordningsvakter, jakt o fisketillsyningsmän. Betrodda,stabila personer, kvinnlig eller manlig, som bedöms som lämpliga får genomgå en kortare snabbutbildning, ges grunläggande rättigheter och befogenheter att beivra och ingripa mot brottslighet och i akuta situationer i inväntan på reguljär polispersonals ankomst, Hjälppoliserna skall också ta emot enklare anmälningar om brott, kunna göra utredande på platsenbesök, utföra visitering, alkoholtesta samt gripa brottslingar. Hjälppolisen avlönas av kommunen med ett fast arvode och skriver på treårskontrakt där denne förbinder sig att vara disponibel för tjänstgöring helger, kvällar och nätter efter schema.
De kommunala hjälppoliserna skall ses som ett komplement till den reguljära polisen och skall även kunna förstärka denna vid behov ex större insatser, skall gång, upplopp, större evenemang osv. Kommunen får i sin tur ersättning från staten för den extra kostnad som verksamheten innebär. Vi skulle sålunda återgå lite mot gårdagens system med fjädringsman på orten, någon med god personkännedom och god geografisk kännedom.
Så skulle tryggheten kunna återställas, brottsbekämpningen stärkas samt rättsäkerheten kunna börja gålla hela vårt land, även glesbygden. Ett annat sätt att förstärka polisnärvaron på små orter och på landsbygden vore att aspirantutbildningen blev styrd av behovsbilden istället för som idag, där majoriteten av aspiranterna söker sig till Stockholm, Göteborg och Malmö regionerna för sin aspiranttjänstgöring.
Rättssäkerheten och rätten till trygghet, även på landsbygden, kräver nya grepp. Kommunala hjälppoliser kan vara medicinen.